Ann-Sofies guidebok

Utflyktsmål

Blåherremölla kvarn & museeum från 1600-talet, Maglehems kyrka från 1200-talet med unika målningar, Naturreservaten Kumlan, Maglehem, Lillehem & Drakamöllan. Skåneleden. Dunderbäcken. Forsakars vattenfall, ett av de högsta i Skåne. Hallamöllans kvarn & vattenfall. Glimmeboda. Brösarps backar. Kivik &Stenshuvuds nationalpark. Vandringsleder ex Blåvingeleden. Ravlunda skjutfält, kyrkan med Fritjof Nilsson piratens grav. Konst i Maglehem. Vittskövle slott & Christinehofs slott är populära resmål & fantastiska mc-vägar och områden. Restaurang, Mjela i degeberga (boka bord) Österlia bualoy thaifood där maten lagas från grunden. Café Boule Bränneriet Maglehem Utsökta pizzor. God fika, rättigheter.

Maglehem

Maglehem är lugnt, fridfullt. Under semestern och påsken kommer det mycket folk hit då det är väldigt populärt. Sandstranden är milslång och det är kristallklart vatten. Nära till havet, djur, natur, bokskog och vandringsleder. Världens första konstrunda startade i Maglehem 1968. Maglehems kyrka från 1200-talet och dess unika målningar, dopfunt och krucifix är bygdens mest populära bröllopskyrka. Maglehems bygdegård går att hyra & det finns fotbollsplan. Maglehems lekplats är fin för barnfamiljer.

Maglehem

Maglehem är lugnt, fridfullt. Under semestern och påsken kommer det mycket folk hit då det är väldigt populärt. Sandstranden är milslång och det är kristallklart vatten. Nära till havet, djur, natur, bokskog och vandringsleder. Världens första konstrunda startade i Maglehem 1968. Maglehems kyrka från 1200-talet och dess unika målningar, dopfunt och krucifix är bygdens mest populära bröllopskyrka. Maglehems bygdegård går att hyra & det finns fotbollsplan. Maglehems lekplats är fin för barnfamiljer.

Christinehof Slott

Vacker natur att vandra i. Slottet är fint. Det gyllene slottet 1737, tolv år efter att Christina Piper köpt Andrarums Alunverk från Jochum Becks arvingar, påbörjades arbetet med ”Nya huset”. Fortifikationsmurmästaren Georg Mockelten fick i uppdrag att uppföra ett storslaget slott i tre våningar och med två flyglar. Slottet fick på Christinas begäran karolinska drag för att hedra hennes bortgångne make, Kungliga rådet och Fältmarskalken Carl Piper (1647-1716). Runt slottet anlades vackra barockträdgårdar. Ursprunglig miljö Slottet har fått bevara sin 1700-talscharm och målsättningen är att behålla byggnaden i så ursprungligt skick som möjligt. Här finns t ex inget modernt värmesystem eller hissanläggning, däremot finns välbevarade tapeter från 1700-talet och magnifika ekgolv med originalintarsia. Slottet idag Besöksverksamheten på slottet drivs numera av kulturföreningen Christinas Wänner. För att se vilka aktiviteter som arrangeras besök deras hemsida Christinehofslott.se. Värna, vårda och visa Idag är natur- och kulturlandskapet runt Christinehofs slott en del av Christinehofs Ekopark. Hela ekoparken är cirka 1000 hektar stort och sträcker sig från Christinehof i väster mot byn Eljaröd i öster. Ekoparkens syfte är att värna, vårda och visa de natur- och kulturmiljöer som finns i området. Värna, vårda och visa Idag är natur- och kulturlandskapet runt Christinehofs slott en del av Christinehofs Ekopark. Hela ekoparken är cirka 1000 hektar stort och sträcker sig från Christinehof i väster mot byn Eljaröd i öster. Ekoparkens syfte är att värna, vårda och visa de natur- och kulturmiljöer som finns i området. Området är alltid tillgängligt för besök

25 personas del lugar lo recomiendan

Christinehof Slott

101 Kristinehov Kronhjorten

25 personas del lugar lo recomiendan

Vacker natur att vandra i. Slottet är fint. Det gyllene slottet 1737, tolv år efter att Christina Piper köpt Andrarums Alunverk från Jochum Becks arvingar, påbörjades arbetet med ”Nya huset”. Fortifikationsmurmästaren Georg Mockelten fick i uppdrag att uppföra ett storslaget slott i tre våningar och med två flyglar. Slottet fick på Christinas begäran karolinska drag för att hedra hennes bortgångne make, Kungliga rådet och Fältmarskalken Carl Piper (1647-1716). Runt slottet anlades vackra barockträdgårdar. Ursprunglig miljö Slottet har fått bevara sin 1700-talscharm och målsättningen är att behålla byggnaden i så ursprungligt skick som möjligt. Här finns t ex inget modernt värmesystem eller hissanläggning, däremot finns välbevarade tapeter från 1700-talet och magnifika ekgolv med originalintarsia. Slottet idag Besöksverksamheten på slottet drivs numera av kulturföreningen Christinas Wänner. För att se vilka aktiviteter som arrangeras besök deras hemsida Christinehofslott.se. Värna, vårda och visa Idag är natur- och kulturlandskapet runt Christinehofs slott en del av Christinehofs Ekopark. Hela ekoparken är cirka 1000 hektar stort och sträcker sig från Christinehof i väster mot byn Eljaröd i öster. Ekoparkens syfte är att värna, vårda och visa de natur- och kulturmiljöer som finns i området. Värna, vårda och visa Idag är natur- och kulturlandskapet runt Christinehofs slott en del av Christinehofs Ekopark. Hela ekoparken är cirka 1000 hektar stort och sträcker sig från Christinehof i väster mot byn Eljaröd i öster. Ekoparkens syfte är att värna, vårda och visa de natur- och kulturmiljöer som finns i området. Området är alltid tillgängligt för besök

Glimmebodagarden

I en grönskande bäckravin ovanför Brösarps backar på gränsen till Kongsoran ligger gården Glimmeboda, fordom betecknad “Utsockne Frälse Gathus, Glimmeboda nr 1”. Gården upptäcktes av kulturhistorikerna redan vid den s.k Alboinventeringen på 1920-talet och Glimmeboda undersöktes och uppmättes av Gotthard Gustafsson 1928.Men gården ligger vid sidan om allfartsvägen och blev inte uppmärksammad på allvar förrän 1959, då siste ägaren, Anna Nilsson avled.Gården är sammanbygd i vinkel med stugan i den östra längan, som innehåller lillstuga med särskilt kök, häst och kostall. I norr och väster sträcker sig loglängan som enligt uppgift ombyggdes 1865 med massiva ytterväggar av sten, medan väggarna inåt gården är uppförda av klent furukorsvirke. Gårdens väggar o övrigt består av ekekorsvirke med fotträ på stensockel. Fackfyllningen har varit råsten och kline, i några fall även båle, vilket är liggande träplankor med råsten emellan, alltså en blandteknik typiskt för detta övergångsområde mellan skog och slätt. Gårdsplanen är stensatt, omsluten av korsvirkesväggar och med en utblick mot den porlande bäcken.Källa:Albo Härads Hembygdsförening

Glimmebodagarden

I en grönskande bäckravin ovanför Brösarps backar på gränsen till Kongsoran ligger gården Glimmeboda, fordom betecknad “Utsockne Frälse Gathus, Glimmeboda nr 1”. Gården upptäcktes av kulturhistorikerna redan vid den s.k Alboinventeringen på 1920-talet och Glimmeboda undersöktes och uppmättes av Gotthard Gustafsson 1928.Men gården ligger vid sidan om allfartsvägen och blev inte uppmärksammad på allvar förrän 1959, då siste ägaren, Anna Nilsson avled.Gården är sammanbygd i vinkel med stugan i den östra längan, som innehåller lillstuga med särskilt kök, häst och kostall. I norr och väster sträcker sig loglängan som enligt uppgift ombyggdes 1865 med massiva ytterväggar av sten, medan väggarna inåt gården är uppförda av klent furukorsvirke. Gårdens väggar o övrigt består av ekekorsvirke med fotträ på stensockel. Fackfyllningen har varit råsten och kline, i några fall även båle, vilket är liggande träplankor med råsten emellan, alltså en blandteknik typiskt för detta övergångsområde mellan skog och slätt. Gårdsplanen är stensatt, omsluten av korsvirkesväggar och med en utblick mot den porlande bäcken.Källa:Albo Härads Hembygdsförening

Havväng, Ravlunda Skjutfält

Att tanka gör man bäst vid havet. Milslånga sandstränder. Hela Ravlunda skjutfält, då det är öppet för allmänheten, är helt underbart. Fantastisk natur. Havet, stranden, heden, djuren. Här går fåren med sina lamm och betar. Ibland ser man några lama. Haväng med Havängsdösen är välbesökt av många. Havängsdösen är en stenkammargrav av typen dös från yngre stenåldern, c:a 5 500 år gammal, byggd under trattbägarkulturens äldre fas. Megalitgraven är belägen i Haväng på Österlen, inom Ravlunda församling strax norr om Verkaåns utlopp i Hanöbukten, i södra kanten av Ravlunda skjutfält.

6 personas del lugar lo recomiendan

Havväng, Ravlunda Skjutfält

6 personas del lugar lo recomiendan

Att tanka gör man bäst vid havet. Milslånga sandstränder. Hela Ravlunda skjutfält, då det är öppet för allmänheten, är helt underbart. Fantastisk natur. Havet, stranden, heden, djuren. Här går fåren med sina lamm och betar. Ibland ser man några lama. Haväng med Havängsdösen är välbesökt av många. Havängsdösen är en stenkammargrav av typen dös från yngre stenåldern, c:a 5 500 år gammal, byggd under trattbägarkulturens äldre fas. Megalitgraven är belägen i Haväng på Österlen, inom Ravlunda församling strax norr om Verkaåns utlopp i Hanöbukten, i södra kanten av Ravlunda skjutfält.

Mjela - Matbutik AB

Lunchrestaurang, Dagens rätt, catering & minilivs. Snabbmat som korv, hamburgare m.m.

Mjela - Matbutik AB

61 Tingsvägen

Lunchrestaurang, Dagens rätt, catering & minilivs. Snabbmat som korv, hamburgare m.m.

Agusastugan

Agusastugan en vinkelbyggd korsvirkesgård från mitten av 1800-talet. Den sista personen som bodde på gården var Anna Mårtensson och hon lämnade den i samma skick som då hon föddes här 1873 med möbler, kläder, verktyg, husgeråd med mera i orört skick. Den 6 februari 1946 köpte Albo Härads Hembygdsförening Agusastugan på auktion och idag vårdas den av dem tillsammans med Agusa byalag och fungerar som hembygdsmuseum.Källa:kulturhistorien.se

Agusastugan

Agusastugan en vinkelbyggd korsvirkesgård från mitten av 1800-talet. Den sista personen som bodde på gården var Anna Mårtensson och hon lämnade den i samma skick som då hon föddes här 1873 med möbler, kläder, verktyg, husgeråd med mera i orört skick. Den 6 februari 1946 köpte Albo Härads Hembygdsförening Agusastugan på auktion och idag vårdas den av dem tillsammans med Agusa byalag och fungerar som hembygdsmuseum.Källa:kulturhistorien.se

Agusa vilthägn Svenska Jägareförbundet

335-99 Andrarumsvägen

Skåneleden

https://skaneleden.se/etapp/13-rebbetuarod-agusa Natur Naturen kring Rebbetuaröd är variationsrik med åkrar, bokskogar, betesmarker och vattendrag. Här trivs sällsynta och hotade fjärilsarter. Söderut följer du grusvägen genom planterad skog och ut på en spång i den mer artrika sumpskogen. Vid Hallabjär vandrar du på skogsvägar genom bokskog av olika ålder och karaktär. Närmare Agusa öppnar sig landskapet åter, med hagmarker och åkrar. Längs grusvägen mot lägerplatsen Agusa passerar du den mäktiga rullstensåsen Jären. Här står högrest bokskog och vid lägret har du utsikt över vilthägn med kronhjort och vildsvin. Kulturhistoria Området kring Rebbetuaröd är en guldgruva för dem som älskar kulturminnen. Här finns rester efter gårdar, fägator, kvarnar, en gammal valvbro och flera små jordkällare . Hallabjär var tidigare en av Skånes hemligaste platser. En 200 meter lång tunnel och en 3,5 våningar hög underjordisk byggnad på 400 kvadratmeter utgjorde radargruppcentral. Från denna bedrev försvaret luftbevakning dygnet runt. Kika in under granarna vid vägkorsningen strax norr om Agusa . Under lång tid har fötter, klövar och hovar tillsammans med regn eroderat bort jorden och skapat fördjupningen - en hålväg. Byn Agusa är ålderdomlig med stengärdesgårdar och flera äldre välbevarade byggnader. En av dem är Agusastugan, som ägs av Albo Härads Hembygdsförening och visas för allmänheten. https://skaneleden.se/item/rundvandring-langs-brosarps-backar/9x0kv3zfvytwsxrepaesxb5ulkiy5eum Denna rundvandring i sydöstra Skåne bjuder på vackra vyer från Brösarps norra backar, vilsamma partier genom lövskog, och nära kontakt med sprittande vattendrag. Var? Brösarp-Vantalängan-Brösarp (via Backaleden). Längd: 6 km. Svårighet: Medel Vandringen går på Skåneledens delled SL 4, Österlenleden samt den lokala vandringsslingan Backaleden i Sydöstra Skåne. Ta dig med buss till hållplats Brösarp Torparebron, förslagsvis med regionbuss SkåneExpressen 3 eller 4. Om du kommer söderifrån, korsar du sedan försiktigt landsväg 19 och går i nordvästlig riktning mot den stora parkeringsplatsen. Skåneleden delar sig här åt två håll men när du befinner dig längst in på bilparkeringen ska du följa markeringarna mot väster. När du kommit ut på leden passerar du en skogsdunge, korsar vägen mot Norra Björstorp och klättrar över en stätta innan du närmar dig Brösarps norra backar. Nu ser du ut över Brösarps samhälle i söder och backarna i norr. Vandringen över det kulliga och sandiga hedlandskapet är en njutning om än med ganska höga stigningar här och var. Backarna korsas av djurstigar, sommartid betar boskap här och du kan känna doften av blommor som sandnejlika, mandelblom och backtimjan. Brösarps backar ingår i naturreservatet Verkeåns dalgång, du rör dig delvis nära den porlande Verkeån och korsar små bäckar här och var. Platsen med de böljande backarna användes som kuliss till en scen ur en av Sveriges kändaste barnfilmer "Bröderna Lejonhjärta" från 1977 skriven av Astrid Lindgren. Platsen avbildade då ”Nangijala”, som beskrivs som himmelriket i filmen och filmsekvensen föreställde den onda draken Katla som satte backarna i brand. När du lämnat Brösarps norra backar övergår leden i en grusvägsvandring tills du efter en vägövergång närmar dig lägerplats Vantalängan. Du går förbi en parkeringsplats innan du kommer fram till vindskydden och raststugan - en gammal lada från 1800-talet. Det är gott om tältutrymme på den vidsträckta platsen vid ladan och här finns flera grillar. Vatten finns normalt vattenpumpen men du bör koka det innan du dricker det. Efter Vantalängan går du in i skogen när du passerat vattenpumpen, du lämnar då Skåneledens orange markeringar och svänger söderut mot den gulmarkerade lokala vandringsslingan Backaleden. Du passerar bron över den svallande Verkeån, var uppmärksam här - gå mot öster och Brösarp och inte mot sydväst och Hallamölla. Nu vandrar du genom öppen lövskog och förbi ett fält innan leden börjar gå uppåt. En liten bit går du på skogsväg förbi stora gamla mossbeklädda lövträd och sommarstugor innan du passerar Linget - en festplats från 1950-talet med skjutbana och fotbollsplan som drevs fram till 1975. Nöjesplatsen var till en början mycket enkel, de nöjeslystna dansade direkt på gräset och spelemannen stod under ett tygstycke invid en stor ek. Efter att du korsat Brunnsviksbäcken lämnar du grusvägen och vänder söderut in i skogen. Du går förbi höga bokträd med mossbelupna rötter i ett spännande, kuperat och rofyllt landskap. Leden följer den glatt porlande bäcken, du passerar en rastplats och ett mindre stenblock innan du kommer fram till den naturliga vattenkällan vid Tockabjär. Tockabjär är en kallvattenkälla med grundvattenutflöde. Ta en paus och utforska platsen - själva källsprånget ligger en bit upp i terrängen efter att du gått över en liten spång. Efter källan går leden tätt intill Brunnsviksbäcken en bit och det gäller att vandra lite försiktigt, speciellt om det är blött ute. Efter en stund övergår vandringen till skogsväg och du passerar ett kalhygge. Nu närmar du dig åter landsväg 19, korsa den (håll dig gärna nere i dikeskanten under passagen längs med väg 19 då trafiken kan vara intensiv) och vik sedan av in på Brunnsviksvägen. Nu är du snart i det lilla samhället Brösarp med allt vad byn erbjuder. Härifrån kan du ta dig ner till Brösarps bussterminal och drar dig tillbaka hemåt. Vandingsleder vid Christinehofs slott, ekoparken. Vandringsleder Inom Ekoparken finns flera utmärkta leder, från 1,4 till 12 kilometer. Alla har sin utgångspunkt på parkeringsplatsen vid Christinehofs slott. Skåneledens Österlenslinga passerar här om du är ute efter längre strapatser. Borstakärrs våtmarker: 1,4 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Gamla allén – Christinehof Borstakärrs våtmarker: 2,7 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Norra Borstakärr – Christinehof Promenaden: 3,6 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Skogsvägen – Christinehof Leden går i huvudsak på skogsväg och är lämplig för barnvagn och rullstol, följ handikappmarkering från parkeringen. Hallamöllaleden: 8,5 km Christinehof – Alunbruket – Verkeån söder (via Skåneleden 3km) – Hallamölla – Verkafuret – Verkasjön – Alunbruket – Christinehof Fiskabäcksleden: 12 km Christinehof – Alunbruket – Verkeån söder (via Skåneleden 5 km) – Hallamölla – Fiskabäck – Verkafuret – Verkasjön – Christinehof

Skåneleden

https://skaneleden.se/etapp/13-rebbetuarod-agusa Natur Naturen kring Rebbetuaröd är variationsrik med åkrar, bokskogar, betesmarker och vattendrag. Här trivs sällsynta och hotade fjärilsarter. Söderut följer du grusvägen genom planterad skog och ut på en spång i den mer artrika sumpskogen. Vid Hallabjär vandrar du på skogsvägar genom bokskog av olika ålder och karaktär. Närmare Agusa öppnar sig landskapet åter, med hagmarker och åkrar. Längs grusvägen mot lägerplatsen Agusa passerar du den mäktiga rullstensåsen Jären. Här står högrest bokskog och vid lägret har du utsikt över vilthägn med kronhjort och vildsvin. Kulturhistoria Området kring Rebbetuaröd är en guldgruva för dem som älskar kulturminnen. Här finns rester efter gårdar, fägator, kvarnar, en gammal valvbro och flera små jordkällare . Hallabjär var tidigare en av Skånes hemligaste platser. En 200 meter lång tunnel och en 3,5 våningar hög underjordisk byggnad på 400 kvadratmeter utgjorde radargruppcentral. Från denna bedrev försvaret luftbevakning dygnet runt. Kika in under granarna vid vägkorsningen strax norr om Agusa . Under lång tid har fötter, klövar och hovar tillsammans med regn eroderat bort jorden och skapat fördjupningen - en hålväg. Byn Agusa är ålderdomlig med stengärdesgårdar och flera äldre välbevarade byggnader. En av dem är Agusastugan, som ägs av Albo Härads Hembygdsförening och visas för allmänheten. https://skaneleden.se/item/rundvandring-langs-brosarps-backar/9x0kv3zfvytwsxrepaesxb5ulkiy5eum Denna rundvandring i sydöstra Skåne bjuder på vackra vyer från Brösarps norra backar, vilsamma partier genom lövskog, och nära kontakt med sprittande vattendrag. Var? Brösarp-Vantalängan-Brösarp (via Backaleden). Längd: 6 km. Svårighet: Medel Vandringen går på Skåneledens delled SL 4, Österlenleden samt den lokala vandringsslingan Backaleden i Sydöstra Skåne. Ta dig med buss till hållplats Brösarp Torparebron, förslagsvis med regionbuss SkåneExpressen 3 eller 4. Om du kommer söderifrån, korsar du sedan försiktigt landsväg 19 och går i nordvästlig riktning mot den stora parkeringsplatsen. Skåneleden delar sig här åt två håll men när du befinner dig längst in på bilparkeringen ska du följa markeringarna mot väster. När du kommit ut på leden passerar du en skogsdunge, korsar vägen mot Norra Björstorp och klättrar över en stätta innan du närmar dig Brösarps norra backar. Nu ser du ut över Brösarps samhälle i söder och backarna i norr. Vandringen över det kulliga och sandiga hedlandskapet är en njutning om än med ganska höga stigningar här och var. Backarna korsas av djurstigar, sommartid betar boskap här och du kan känna doften av blommor som sandnejlika, mandelblom och backtimjan. Brösarps backar ingår i naturreservatet Verkeåns dalgång, du rör dig delvis nära den porlande Verkeån och korsar små bäckar här och var. Platsen med de böljande backarna användes som kuliss till en scen ur en av Sveriges kändaste barnfilmer "Bröderna Lejonhjärta" från 1977 skriven av Astrid Lindgren. Platsen avbildade då ”Nangijala”, som beskrivs som himmelriket i filmen och filmsekvensen föreställde den onda draken Katla som satte backarna i brand. När du lämnat Brösarps norra backar övergår leden i en grusvägsvandring tills du efter en vägövergång närmar dig lägerplats Vantalängan. Du går förbi en parkeringsplats innan du kommer fram till vindskydden och raststugan - en gammal lada från 1800-talet. Det är gott om tältutrymme på den vidsträckta platsen vid ladan och här finns flera grillar. Vatten finns normalt vattenpumpen men du bör koka det innan du dricker det. Efter Vantalängan går du in i skogen när du passerat vattenpumpen, du lämnar då Skåneledens orange markeringar och svänger söderut mot den gulmarkerade lokala vandringsslingan Backaleden. Du passerar bron över den svallande Verkeån, var uppmärksam här - gå mot öster och Brösarp och inte mot sydväst och Hallamölla. Nu vandrar du genom öppen lövskog och förbi ett fält innan leden börjar gå uppåt. En liten bit går du på skogsväg förbi stora gamla mossbeklädda lövträd och sommarstugor innan du passerar Linget - en festplats från 1950-talet med skjutbana och fotbollsplan som drevs fram till 1975. Nöjesplatsen var till en början mycket enkel, de nöjeslystna dansade direkt på gräset och spelemannen stod under ett tygstycke invid en stor ek. Efter att du korsat Brunnsviksbäcken lämnar du grusvägen och vänder söderut in i skogen. Du går förbi höga bokträd med mossbelupna rötter i ett spännande, kuperat och rofyllt landskap. Leden följer den glatt porlande bäcken, du passerar en rastplats och ett mindre stenblock innan du kommer fram till den naturliga vattenkällan vid Tockabjär. Tockabjär är en kallvattenkälla med grundvattenutflöde. Ta en paus och utforska platsen - själva källsprånget ligger en bit upp i terrängen efter att du gått över en liten spång. Efter källan går leden tätt intill Brunnsviksbäcken en bit och det gäller att vandra lite försiktigt, speciellt om det är blött ute. Efter en stund övergår vandringen till skogsväg och du passerar ett kalhygge. Nu närmar du dig åter landsväg 19, korsa den (håll dig gärna nere i dikeskanten under passagen längs med väg 19 då trafiken kan vara intensiv) och vik sedan av in på Brunnsviksvägen. Nu är du snart i det lilla samhället Brösarp med allt vad byn erbjuder. Härifrån kan du ta dig ner till Brösarps bussterminal och drar dig tillbaka hemåt. Vandingsleder vid Christinehofs slott, ekoparken. Vandringsleder Inom Ekoparken finns flera utmärkta leder, från 1,4 till 12 kilometer. Alla har sin utgångspunkt på parkeringsplatsen vid Christinehofs slott. Skåneledens Österlenslinga passerar här om du är ute efter längre strapatser. Borstakärrs våtmarker: 1,4 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Gamla allén – Christinehof Borstakärrs våtmarker: 2,7 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Norra Borstakärr – Christinehof Promenaden: 3,6 km Christinehof – Trädgårdsmästarbostaden – Södra Borstakärr – Skogsvägen – Christinehof Leden går i huvudsak på skogsväg och är lämplig för barnvagn och rullstol, följ handikappmarkering från parkeringen. Hallamöllaleden: 8,5 km Christinehof – Alunbruket – Verkeån söder (via Skåneleden 3km) – Hallamölla – Verkafuret – Verkasjön – Alunbruket – Christinehof Fiskabäcksleden: 12 km Christinehof – Alunbruket – Verkeån söder (via Skåneleden 5 km) – Hallamölla – Fiskabäck – Verkafuret – Verkasjön – Christinehof

Brännerimuseum

Folkestorps Brännerimuseum Från att huvudsakligen användas inom medicin och kruttillverkning slog brännvinet igenom som sällskapsdryck under perioden 1550-1650. Den svenska spritkonsumtionen kom snabbt att bli omfattande varför staten på olika sätt försökte att stävja husbehovsbränningen. Från mitten av 1830-talet höjdes skatten samtidigt som bränningstiden begränsades. År 1855 inskränktes möjligheterna till husbehovsbränning, för att fem år senare helt förbjudas.Även om principen för sprittillverkning är densamma som på 1500-talet, har tillverkningsmetoderna utvecklats. Det avgörande steget från hushållsbränning till fabriksdrift var när ångbränningen slog igenom. Ett av landets första ångbrännerier anlades på Huvudsta gård utanför Stockholm strax efter 1830. Redan i mitten av 1800-talet var den svenska brännerinäringen koncentrerad till nordöstra Skåne. Här finns nämligen sandiga, lätta jordar väl lämpade för potatisodling (under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal hade potatisen kommit att ersätta spannmål som råvara, ursprungligen tillverkades brännvin genom att vin destillerades).I mitten av 1800-talet fanns det 670 brännerier i landet, varav 199 låg i Skåne. Under kommande halvsekel minskade antal brännerier successivt, förutom Skåne där de inledningsvis snarare befäste sin ställning. 1930-talets strukturrationaliseringar ledde till nedläggning och/eller sammanslagningar av brännerier. Kulmen på denna utveckling nåddes 1970-1971 då samtliga brännerier i landet utom två lades ner. Sedan 1976 står Gärdsbränneriet i Nöbbelöv för Sveriges samlade brännvinsproduktion.Även reningsverken var koncentrerade till Skåne; kring sekelskiftet 1900 låg nio av totalt ett tjugotal i regionen. För att kunna påverka prissättningen bildades Sveriges Bränneriidkareförening 1907, liknande branschorganisationer fanns även för reningsverken. 1917 skapades AB Vin- och Spritcentralen. Folkestorps Bränneri – Byn Folkestorp omnämndes redan på 1300-talet. I början av 1800-talet skapade dåvarande ägaren, Vittskövle gods, en s.k. plattgård av byn (d.v.s. ersatte alla arrendegårdar med en stor jordbruksenhet). Idag befintlig huvudbyggnad på Folkestorps gård uppfördes 1873, övrig bebyggelse har i huvudsak tillkommit på 1820-talet och ungefär 100 år framåt.Folkestorps bränneri anlades 1908-1909 av Richard Weibull, som arrenderade Folkestorps gård av Vittskövle gods. Enligt uppgift ska det tidigare ha funnits ett bränneri (nedbrunnet 1843) knutet till Folkestorp; kopplingen till en större gård eller gods är typisk för tidiga brännerietableringar. År 1916 friköpte Weibull Folkestorps gård. I samband med Weibulls död påföljande år förvärvade lantbrukare Per Nilsson från Maglehem anläggningen. Nilsson ägde sedan 1901 ett gårdsbränneri i Maglehem, vilket drevs parallellt med Folkestorps bränneri fram till 1939 då Nilssons son valde att koncentrera verksamheten till Folkestorp. Tjugo år senare slogs andelsbränneriet i det närbelägna Olseröd (grundat 1884) ihop med Folkestorps bränneri. ‘Olseröds andelsbränneri i Folkestorp’ – som det ”nya” bränneriet döptes till – hade aderton andelsägare, varav majoriteten var knutna till Folkestorps gård. Verksamheten lades ner 1971.Mängden framställd sprit berodde inte bara på bränneriets kapacitet utan även på den tillverkningskvot anläggningen tilldelades. Eftersom Folkestorps bränneri hade många andelsägare blev tilldelningen relativt stor. Under sista kampanjen framställdes dagligen 4500-5000 liter råsprit, till vilket krävdes 25 500 liter potatis. Andelsinnehavet reglerade inte bara mängden potatis som skulle levereras utan även hur mycket kostnadsfri drank ägarna fick rätt att hämta. Fr.o.m. 1959 fick icke-andelsägare mot en mindre avgift köpa drank från Folkestorp.Folkestorps bränneri ligger i direkt anslutning till gården Folkestorp. Väster, söder och öster om anläggningen öppnar sig odlad åkermark, norröver ligger gårdens lövträdsbevuxna park. Strax väster om bränneriet finns finns en mindre, betongförstärkt damm som har försett anläggningen med vatten. Det finns även rester av en jordvall som kan ha bildat en äldre damm. Källa:Länsstyrelsen i Skåne län.

Brännerimuseum

Folkestorps Brännerimuseum Från att huvudsakligen användas inom medicin och kruttillverkning slog brännvinet igenom som sällskapsdryck under perioden 1550-1650. Den svenska spritkonsumtionen kom snabbt att bli omfattande varför staten på olika sätt försökte att stävja husbehovsbränningen. Från mitten av 1830-talet höjdes skatten samtidigt som bränningstiden begränsades. År 1855 inskränktes möjligheterna till husbehovsbränning, för att fem år senare helt förbjudas.Även om principen för sprittillverkning är densamma som på 1500-talet, har tillverkningsmetoderna utvecklats. Det avgörande steget från hushållsbränning till fabriksdrift var när ångbränningen slog igenom. Ett av landets första ångbrännerier anlades på Huvudsta gård utanför Stockholm strax efter 1830. Redan i mitten av 1800-talet var den svenska brännerinäringen koncentrerad till nordöstra Skåne. Här finns nämligen sandiga, lätta jordar väl lämpade för potatisodling (under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal hade potatisen kommit att ersätta spannmål som råvara, ursprungligen tillverkades brännvin genom att vin destillerades).I mitten av 1800-talet fanns det 670 brännerier i landet, varav 199 låg i Skåne. Under kommande halvsekel minskade antal brännerier successivt, förutom Skåne där de inledningsvis snarare befäste sin ställning. 1930-talets strukturrationaliseringar ledde till nedläggning och/eller sammanslagningar av brännerier. Kulmen på denna utveckling nåddes 1970-1971 då samtliga brännerier i landet utom två lades ner. Sedan 1976 står Gärdsbränneriet i Nöbbelöv för Sveriges samlade brännvinsproduktion.Även reningsverken var koncentrerade till Skåne; kring sekelskiftet 1900 låg nio av totalt ett tjugotal i regionen. För att kunna påverka prissättningen bildades Sveriges Bränneriidkareförening 1907, liknande branschorganisationer fanns även för reningsverken. 1917 skapades AB Vin- och Spritcentralen. Folkestorps Bränneri – Byn Folkestorp omnämndes redan på 1300-talet. I början av 1800-talet skapade dåvarande ägaren, Vittskövle gods, en s.k. plattgård av byn (d.v.s. ersatte alla arrendegårdar med en stor jordbruksenhet). Idag befintlig huvudbyggnad på Folkestorps gård uppfördes 1873, övrig bebyggelse har i huvudsak tillkommit på 1820-talet och ungefär 100 år framåt.Folkestorps bränneri anlades 1908-1909 av Richard Weibull, som arrenderade Folkestorps gård av Vittskövle gods. Enligt uppgift ska det tidigare ha funnits ett bränneri (nedbrunnet 1843) knutet till Folkestorp; kopplingen till en större gård eller gods är typisk för tidiga brännerietableringar. År 1916 friköpte Weibull Folkestorps gård. I samband med Weibulls död påföljande år förvärvade lantbrukare Per Nilsson från Maglehem anläggningen. Nilsson ägde sedan 1901 ett gårdsbränneri i Maglehem, vilket drevs parallellt med Folkestorps bränneri fram till 1939 då Nilssons son valde att koncentrera verksamheten till Folkestorp. Tjugo år senare slogs andelsbränneriet i det närbelägna Olseröd (grundat 1884) ihop med Folkestorps bränneri. ‘Olseröds andelsbränneri i Folkestorp’ – som det ”nya” bränneriet döptes till – hade aderton andelsägare, varav majoriteten var knutna till Folkestorps gård. Verksamheten lades ner 1971.Mängden framställd sprit berodde inte bara på bränneriets kapacitet utan även på den tillverkningskvot anläggningen tilldelades. Eftersom Folkestorps bränneri hade många andelsägare blev tilldelningen relativt stor. Under sista kampanjen framställdes dagligen 4500-5000 liter råsprit, till vilket krävdes 25 500 liter potatis. Andelsinnehavet reglerade inte bara mängden potatis som skulle levereras utan även hur mycket kostnadsfri drank ägarna fick rätt att hämta. Fr.o.m. 1959 fick icke-andelsägare mot en mindre avgift köpa drank från Folkestorp.Folkestorps bränneri ligger i direkt anslutning till gården Folkestorp. Väster, söder och öster om anläggningen öppnar sig odlad åkermark, norröver ligger gårdens lövträdsbevuxna park. Strax väster om bränneriet finns finns en mindre, betongförstärkt damm som har försett anläggningen med vatten. Det finns även rester av en jordvall som kan ha bildat en äldre damm. Källa:Länsstyrelsen i Skåne län.

ICA Supermarket Brösarp

Ca 7 km från Maglehem till Brösarps affär, vår närmaste affär.

8 personas del lugar lo recomiendan

ICA Supermarket Brösarp

34 Albovägen

8 personas del lugar lo recomiendan

Ca 7 km från Maglehem till Brösarps affär, vår närmaste affär.

Brösarps Gästgifveri AB

På Brösarps gästis finns den välkända äggakakan & vildsvin. Lunchrestaurang & A la carte

31 personas del lugar lo recomiendan

Brösarps Gästgifveri AB

21 Albovägen

31 personas del lugar lo recomiendan

På Brösarps gästis finns den välkända äggakakan & vildsvin. Lunchrestaurang & A la carte

Haväng dolmen

Havängsdösen är en stenkammargrav av typen dös från yngre stenåldern, c:a 5 500 år gammal, byggd under trattbägarkulturens äldre fas. Megalitgraven är belägen i Haväng på Österlen, inom Ravlunda församling strax norr om Verkaåns utlopp i Hanöbukten, i södra kanten av Ravlunda skjutfält.

Haväng dolmen

Havängsdösen är en stenkammargrav av typen dös från yngre stenåldern, c:a 5 500 år gammal, byggd under trattbägarkulturens äldre fas. Megalitgraven är belägen i Haväng på Österlen, inom Ravlunda församling strax norr om Verkaåns utlopp i Hanöbukten, i södra kanten av Ravlunda skjutfält.

Andrarums Alunbruk/Historical museum

Andrarums alunbruk I mer än ett sekel låg den gulvita, svaveldoftande röken tung över Andrarum. Den svarta alunskiffern förvandlades, med eldens hjälp, till alun, och de röda slagghögarna växte sig höga. Kaffestugan är ett av Sveriges bästa caféer, för femte året i rad med i White Guides urval av Sveriges bästa caféer!

Andrarums Alunbruk/Historical museum

Andrarums alunbruk I mer än ett sekel låg den gulvita, svaveldoftande röken tung över Andrarum. Den svarta alunskiffern förvandlades, med eldens hjälp, till alun, och de röda slagghögarna växte sig höga. Kaffestugan är ett av Sveriges bästa caféer, för femte året i rad med i White Guides urval av Sveriges bästa caféer!

Verkeåns mynning Haväng

Ett fint ställe för många under sommardagarna. Barnen brukar leka i ån.

Verkeåns mynning Haväng

Ett fint ställe för många under sommardagarna. Barnen brukar leka i ån.

Verkasjön

Fint lugnt ställe att fiska på

Verkasjön

Fint lugnt ställe att fiska på

Gärds Härads Hembygdsförening

Här i Mörkavadåns dalgång har Hembygdsföreningen skapat en underbar park med ett 10-tal äldre byggnader och fyllt dem med intressanta föremål. Här finns bl.a kvarn, smedja, vagnmakeri och en stor prästgård från 1700-talet. I andra byggnader hittar du museer för lantbruksredskap, hästdragna vagnar, en lanthandel samt en skolsal från tidigt 1900-tal. Café Magnolia finns i prästgården och serverar våfflor & hembakade kakor, mackor.

Gärds Härads Hembygdsförening

25 Trollemöllavägen

Här i Mörkavadåns dalgång har Hembygdsföreningen skapat en underbar park med ett 10-tal äldre byggnader och fyllt dem med intressanta föremål. Här finns bl.a kvarn, smedja, vagnmakeri och en stor prästgård från 1700-talet. I andra byggnader hittar du museer för lantbruksredskap, hästdragna vagnar, en lanthandel samt en skolsal från tidigt 1900-tal. Café Magnolia finns i prästgården och serverar våfflor & hembakade kakor, mackor.

Kiviks Marknad

Yangtorp

Om man vill se något utöver det vanliga. Yangtorp är stort. Flera kända har investerat i bygget. Yangtorp är en liten del av Kina, mitt i sydöstra Skåne. Bland lövskog, ängar och fält vilar det 12.000 m2 stora templet – en fristad för dig som vill njuta av en paus i livet,

10 personas del lugar lo recomiendan

Yangtorp

31 Falsterbovägen

10 personas del lugar lo recomiendan

Om man vill se något utöver det vanliga. Yangtorp är stort. Flera kända har investerat i bygget. Yangtorp är en liten del av Kina, mitt i sydöstra Skåne. Bland lövskog, ängar och fält vilar det 12.000 m2 stora templet – en fristad för dig som vill njuta av en paus i livet,